Här är frågorna och svaren (kursiva) från Riksbanken.
1. Ni verkar inte ha publicerat något material som berör om penningmängden sedan 2011. Är inte mängden pengar som finns i Sverige intressant för Riksbanken?
Månadsvis data för penningmängden finns på SCB:s hemsida (http://www.scb.se/Pages/Product____37260.aspx), jag bifogar även finansmarknadsstatistiken (som innehåller data om penningmängden) för mars 2013. Finansmarknadsstatistiken produceras av SCB på uppdrag av Riksbanken och vi är naturligtvis intresserade av penningmängden.
2. Tror ni att det kan finnas ett samband mellan ökningen av penningmängden och finanskrisen?
Nej, den svenska penningmängden kan vi inte se skulle ha påverkat den globala finanskrisen. Finanskrisen startade i USA, främst p.g.a. överdimensionerad utlåning till mindre kreditvärdiga låntagare (”subprime-lån”) under åren som föranledde krisen. I samband med denna överdimensionerade utlåning skapades komplicerade finansiella instrument som backades av kassaflöden från dessa subprime-lån vilket förvärrade situationen när bopriserna började falla.
3. Hur kan det komma sig att mängden pengar har dubblerats på så kort tid? Var kommer alla de nya pengarna från?
I Sverige ökar penningmängden främst på grund av affärsbankernas utlåning, vilken har ökat under perioden. Se vidare under 4.
4. Är det normalt att mängden pengar dubbleras på tio år? Jag tycker det låter lite extremt. Borde inte ni ha motverkat det på något sätt?
Om vi tittar på det ur ett internationellt perspektiv kan konstateras att t.ex. USA, Storbritannien och Tyskland har sett en väldigt liknande utveckling under samma period.
5. Om mängden pengar har dubblerats på 10 år så borde väl det ha lett till jättehög inflation, eftersom köpkraften då har dubblerats? Hur kommer det sig att inte alla dessa pengar har lett till inflation? Eller har det lett till inflation?
På 1970- och 1980-talen tillämpade ett antal länder en penningpolitisk regim som gick ut på att styra penningmängden. Forskningen har dock visat att det inte finns något stabilt samband mellan penningmängd och inflation. Den snabba finansiella utvecklingen och användningen av nya alternativa betalningsmedel har bidragit till att penningmängden inte fungerar bra som målvariabel för penningpolitiken i dagens samhälle. Omloppshastigheten på pengar är inte heller konstant utan kan variera en hel del. Det är därför mer naturligt att inrikta sig direkt på att försöka styra inflationen och låta penningmängden vara en indikator bland många andra.
6. Var har alla dessa pengar tagit vägen? Jag har dem inte, och ingen annan jag känner heller. Vi har bara massa skulder. Hur kan det komma sig? Är det nån nånstans som är jätterik?
Man kan säga att pengar skapas genom skuld. Penningmängden i Sverige ökar främst genom affärsbankernas utlåning. Penningmängd i Sverige definieras som pengar som ägs av allmänheten, t.ex. i form av sedlar och mynt eller insättning på konto. Den största delen av den svenska penningmängden består av insättningar på konto, sedlar och mynt är en mindre del.
När en låntagare kommer till banken och ber om ett lån ökar penningmängden då pengarna sätts in på låntagarens konto. Samtidigt hamnar bolånet på bankens tillgångssida.
Med vänlig hälsning,
SVERIGES RIKSBANK
Financial Stability Department
SE-103 37 Stockholm
(Källa till statistiken som visar på att penningmängden dubblerats senaste 10 åren: SCB)
Jag skrev:
Hej!
Tack för svar. Jag har några kommentarer.
Att pengar skapas genom skuldsättning är något nästan ingen i Sverige vet om. När jag försöker tala om detta är det ingen som tror mig, framförallt inte de som är utbildade ekonomer.
Av demokratiska skäl anser jag att Riksbanken har ett ansvar mot allmänheten att informera om en sådan grundläggande sak som var våra pengar kommer ifrån och vad det innebär - det vill säga att om ingen lånar av bankerna, kommer det heller inte finnas några pengar i ekonomin. Att Sveriges ekonomi bygger på att vi är skuldsatta och att vi ständigt lånar mer pengar. Att om vi alla betalar av våra skulder, så kommer det inte längre finnas några pengar. Att bankerna inte skapar de pengar vi ska betala i ränta, vilket kräver ytterligare skuldsättning för att räntan ska kunna betalas. Att detta inte är hållbart i längden, vilket leder till återkommande finanskriser när skuldbördan blir för tung.
Det kan vara så att jag har missat var jag kan hitta den här informationen. Om jag har missat det får du gärna berätta var jag kan läsa om det. Men med tanke på vilken försvinnande liten del av penningmängden som består av sedlar och mynt är de skrivelser som Riksbanken publicerar om just sedlar och mynt överrepresenterade.
I ett demokratiskt land måste vi, folket, kunna ta ställning till om vi tycker det är ett bra arrangemang att banker har makt att skapa pengar, har makt att bestämma vilka som får låna (dvs bestämma var pengar ska investeras) samtidigt som de gör sina vinster just genom att låna ut pengar. För att kunna fatta demokratiska beslut i den frågan behöver vi ha information om hur penningsystemet fungerar idag. Jag tycker sådan information till allmänheten faller under Riksbankens uppdrag.
Om svenskar verkligen förstod vad det innebär att banker skapar pengar ur ingenting och i sin bokföring, ur vår skuld till dem, trollar fram pengar på sitt eget konto, då är jag säker på att vi, folket, skulle tvinga fram en förändring av detta.
MVH
Sussi
-------
Hej Sussi,
Ja, vi kommer ha med en ruta i kommande publikationen av ”den svenska finansmarknaden” på ämnet. Den svenska finansmarknaden publiceras i augusti.
Med vänlig hälsning,
Elin