Positiva Pengar
  • Hem
  • Om oss
    • Vårt syfte
    • Kontakt
    • Nyhetsbrev
    • Vilka är vi?
    • Engagera dig >
      • Akademeia
      • Material
      • Länkar
  • Konsekvenser
    • Skulder
    • Bostadspriser
    • Finanskriser
    • Skatter
    • Jobb & Näringsliv
    • Social ojämlikhet
    • Miljö
    • Demokrati
  • Hur pengar fungerar
    • Hur banker skapar pengar
    • Bevisen på att banker skapar pengar
    • Hur hamnade vi här?
    • Videokurs: Banking 101
    • Fler Videos
    • E-kronan och helikopterpengar i Almedalen
    • FAQ >
      • FAQ - hur pengar skapas
      • FAQ - om Positiva Pengar
      • FAQ - om penningreform
      • FAQ - vanliga missförstånd
    • Boken: Where does money come from?
    • De tekniska detaljerna (avancerat)
  • Lösningar
  • Donera
  • Blogg

Bankernas makt bör begränsas - Gästinlägg av Christine Stafström

10/5/2013

3 Kommentarer

 
Christine Stafström från Miljöpartiet skrev i april i år följande debattartikel i Trelleborgs allehanda.

I dag skapar samhället de sedlar och mynt vi använder, de motsvarar cirka 3 procent av alla pengar. De elektroniska pengarna, skapade av banker, motsvarar de resterande cirka 97 procenten, det hävdar miljöpartisten Christine Stafström i ett debattinlägg.

Kockums lägger ner sin produktion av järnvägsvagnar eftersom de inte har några order. Detta uppges i TA den 17 april.

Varför har de inga order?

Järnvägstransporter är det energimässigt mest fördelaktiga kollektiva transportmedlet. Samhället är i dag fokuserat på att minska klimatbelastningen. Det ligger alltså i allas vårt intresse att öka järnvägstransporterna.

Jo, de har inga order, eftersom bankerna inte ger lån till deras kunder. Stor efterfrågan finns, inte bara i Sverige, men även från kunder i Spanien, Frankrike och Tyskland. Men kunderna får inga lån i banken.

Med detta framgår det tydligt att bankerna har makt att stoppa en utveckling i samhällets intresse. Och att de gör det. Det är tydligt att bankernas makt över våra pengar inte är i samhällets intresse. Den hindrar de facto vår strävan att rädda jordklotet.

Vi lever väl i en demokrati?

Varför tillåter vi då bankerna att ha en sådan stor makt?

Ja, säger någon kanske, det är ju dåliga tider, så bankerna har väl inga pengar?

Vi vill gärna tro att bankerna har pengar i ett bankvalv, där de hämtar de pengar vi lånar. Men så funkar det inte. När vi lånar en miljon till husköpet, skriver banken en miljon på ett låneformulär i datorn, och i det ögonblicket uppstår pengarna. Bankerna har alltså rätt att skapa pengar ur luft. Kravet är att de fått ett banktillstånd, en bankoktroj, av Finansinspektionen. Ett sådant tillstånd kostar fem miljoner euro (och rätt kontakter i samhället), så det är inte helt enkelt att skaffa sig ett tillstånd att skapa pengar ur luft.

Det finns ett visst kapitaltäckningskrav, enligt Basel I-, II- och III-reglerna, det är cirka en tiondel av det skapade beloppet, det skiftar lite beroende på vem som driver banken. En bank som drevs av en kommun, skulle till och med ha 0 procent i kapitaltäckningskrav (enligt uppgift från Finansinspektionen). Så - med en krona i eget kapital kan den genomsnittliga banken alltså låna ut nio kronor. Simsalabim. Rena trolleriet.

I vårt samhälle, där pengarna skapas av banker, är pengarna skuldpengar belastade med ränta. Förmodligen den mest profitabla business som någonsin existerat. Och på folkets bekostnad.

Nu undrar jag: Varför tar inte vi i demokratisk ordning över penningskapandet? Varför beslutar inte riksdagen i folkets intresse att självt skapa de pengar som behövs i samhället?

I dag skapar samhället de sedlar och mynt vi använder, de motsvarar cirka 3 procent av alla pengar. De elektroniska pengarna, skapade av banker, motsvarar de resterande cirka 97 procenten.

Vad hade hänt om samhället hade tagit över skapandet av också de 97 procenten?

Jo, mina damer och herrar, då hade riksdagen kunnat skapa de pengar som behövs för all samhällsservice. Några skatter hade inte behövts. Alla som velat driva verksamhet hade kunnat låna pengar av staten räntefritt och med amorteringskrav balanserat mot behovet av att kontrollera en eventuell inflation. Samhällsbristen hade upphört. Arbetslösheten hade försvunnit. Vi hade med kraft kunnat vidta alla de åtgärder som behövs för att rädda klimatet.

Det är en oerhörd tanke.

Och den har givetvis tänkts (och även praktiserats) tidigare i historien. Av kung Henry I, i England. Av Benjamin Franklin. Av Abraham Lincoln. Av kommunpolitikerna på ön Guernsey. Med flera.

Men det är en annan historia.


Artikeln publicerades ursprungligen i Trelleborgs Allehanda, 23 april 2013
3 Kommentarer
Jan Örsell
10/5/2013 09:08:39 pm

Här krävs tydligen en saga för att få alla barn att fatta. Det var en gång en värld bestående av 6 personer i ett hus. En var bonde. En annan var snickare. En tredje var smed. Den fjärde var ett barn. Den femte pensionär och den sjätte tog hand om hushållet, barn och gamla. Fyra av personerna var alltså yrkesverksamma medan två inte var det. 2/3 delar var alltså arbetare och resten 1/3 del var barn och gamla. 3 var inom privat sektor och tjänade 2 kr var (totalt 6 kr). Av det gick 1 kr gick i skatt (50%) för att betala för den som jobbade i hemmet (offentlig sektor) och för barn och gamla. Var och en hade alltså 1 kr var att spendera. Ett år blev det missväxt så maten som bonden producerade blev bara hälften så mycket som normalt. Då fick någon en ide (inte den smartaste). Vi ökar mängden pengar i samhället till det dubbla. Alla får dubbelt så mycket i lön och lägger därmed dubbelt så mycket i skatt i kr. Alla har därför 2 kr att spendera som kompensation för den låga skörden. Tror ni de blev mindre hungriga för det? Sagans sensmoral är att vi lever inte av pengar, pengar är bara en värdeförmedlare och verkliga värden kan bara skapas genom arbete och utnyttjande av naturresurser. Inte genom att hela tiden ge ut nya pengar. Att skapa pengar är inget ymnighetshorn eller någon helig Gral som mirakulöst gör alla rika. En ökad mängd pengar utan verklig tillväxt ger inflation och ingen ökad köpkraft. Allt annat är en oerhört dum tanke särskilt från en politiker och miljöpartist som ska styra samhället i en hållbar utveckling. Vi har bara en jord hur mycket pengar vi än skapar.

Svara
Jan Örsell
10/6/2013 02:13:38 am

Det smög sig in ett fel på femte raden i mitt förra inlägg ovan. Första ordet "gick" ska naturligtvis inte vara med.

Svara
Jan Örsell
10/6/2013 11:14:36 am

Jag tänkte en gång för alla avliva myten om att vi kan avskaffa alla skatter om bara staten tar över penningutgivningen från bankerna (om jag inte redan gjort det med sagan). Jag hoppas med det slippa höra mer sådana oseriös förslag i fortsättningen. Det borde räcka med en jämförelse mellan bankernas årliga vinster och den totala mängden skatter årligen. Bankernas årliga vinster är ju det som man rimligen kan sparas in på genom att staten tar över penningutgivningen. Redan nu skapas det för mycket pengar så det skapas inflation och skapas det ännu mer pengar så är det ju definitivt så att det blir högre inflation och kostnaderna uppkommer någon annanstans i samhället. Det borde vi kunna komma överens om. Det är alltid svårt att hitta och förstå statistik när den behövs men som jag förstår av det jag hittade på SCB så ligger bankernas vinster i Sverige på någonstans runt 100 miljarder årligen. De totala mängden skatter uppgår till 1500 miljarder årligen. Alltså skulle vi kunna minska skatternas storlek med i runda slängar 1/15 del om staten tog över bankverksamheten. Alternativt slopas skatten och staten får drivas på ulandsnivå (1/5 del av idag) eller så ger staten bara ut nya pengar och vi får alla betala kalaset genom en våldsam inflation. Det är bara att välja men priset blir i slutända ändå nästan detsamma. Vill vi få till en verklig förändring av samhället så ska vi inte bara förstatliga bankerna utan hela näringslivet. Med de vinsterna skulle skatter kunna sänkas en hel del eller användas till en hållbar utveckling.Det skulle ge en bättre fördelning, rättvisare samhälle och bättre resurshushållning genom helt andra drivkrafter i samhället än kortsiktiga privata vinster.

Svara



Lämna ett svar.

    Positiva Pengar

    Positiva Pengar tror att orsaken till många av  dagens sociala, ekonomiska och miljömässiga problem beror på att pengar skapas som räntebärande skuld. Vi vill att pengar skapas på ett demokratiskt och rättvist sätt i syfte att göra vad som är bäst för samhället snarare än för att gynna ett litet fåtal.

    Arkiv

    November 2016
    Mars 2016
    Februari 2016
    December 2015
    Oktober 2015
    Augusti 2015
    Juni 2015
    Mars 2015
    November 2014
    Oktober 2014
    September 2014
    Augusti 2014
    Juli 2014
    Juni 2014
    Maj 2014
    April 2014
    Mars 2014
    Februari 2014
    Januari 2014
    November 2013
    Oktober 2013
    September 2013
    Augusti 2013
    Maj 2013

    Kategorier

    Alla
    Banker
    Eurokrisen
    Framtidsfrågor
    Jämlikhet
    Miljö
    Pengar
    Penningsystem
    Riksbanken
    Skuld
    Tillväxt
    Välfärd

    RSS-flöde

Proudly powered by Weebly