Christine Stafström från Miljöpartiet skrev i april i år följande debattartikel i Trelleborgs allehanda.
I dag skapar samhället de sedlar och mynt vi använder, de motsvarar cirka 3 procent av alla pengar. De elektroniska pengarna, skapade av banker, motsvarar de resterande cirka 97 procenten, det hävdar miljöpartisten Christine Stafström i ett debattinlägg.
Kockums lägger ner sin produktion av järnvägsvagnar eftersom de inte har några order. Detta uppges i TA den 17 april.
Varför har de inga order?
Järnvägstransporter är det energimässigt mest fördelaktiga kollektiva transportmedlet. Samhället är i dag fokuserat på att minska klimatbelastningen. Det ligger alltså i allas vårt intresse att öka järnvägstransporterna.
Jo, de har inga order, eftersom bankerna inte ger lån till deras kunder. Stor efterfrågan finns, inte bara i Sverige, men även från kunder i Spanien, Frankrike och Tyskland. Men kunderna får inga lån i banken.
Med detta framgår det tydligt att bankerna har makt att stoppa en utveckling i samhällets intresse. Och att de gör det. Det är tydligt att bankernas makt över våra pengar inte är i samhällets intresse. Den hindrar de facto vår strävan att rädda jordklotet.
Vi lever väl i en demokrati?
Varför tillåter vi då bankerna att ha en sådan stor makt?
Ja, säger någon kanske, det är ju dåliga tider, så bankerna har väl inga pengar?
Vi vill gärna tro att bankerna har pengar i ett bankvalv, där de hämtar de pengar vi lånar. Men så funkar det inte. När vi lånar en miljon till husköpet, skriver banken en miljon på ett låneformulär i datorn, och i det ögonblicket uppstår pengarna. Bankerna har alltså rätt att skapa pengar ur luft. Kravet är att de fått ett banktillstånd, en bankoktroj, av Finansinspektionen. Ett sådant tillstånd kostar fem miljoner euro (och rätt kontakter i samhället), så det är inte helt enkelt att skaffa sig ett tillstånd att skapa pengar ur luft.
Det finns ett visst kapitaltäckningskrav, enligt Basel I-, II- och III-reglerna, det är cirka en tiondel av det skapade beloppet, det skiftar lite beroende på vem som driver banken. En bank som drevs av en kommun, skulle till och med ha 0 procent i kapitaltäckningskrav (enligt uppgift från Finansinspektionen). Så - med en krona i eget kapital kan den genomsnittliga banken alltså låna ut nio kronor. Simsalabim. Rena trolleriet.
I vårt samhälle, där pengarna skapas av banker, är pengarna skuldpengar belastade med ränta. Förmodligen den mest profitabla business som någonsin existerat. Och på folkets bekostnad.
Nu undrar jag: Varför tar inte vi i demokratisk ordning över penningskapandet? Varför beslutar inte riksdagen i folkets intresse att självt skapa de pengar som behövs i samhället?
I dag skapar samhället de sedlar och mynt vi använder, de motsvarar cirka 3 procent av alla pengar. De elektroniska pengarna, skapade av banker, motsvarar de resterande cirka 97 procenten.
Vad hade hänt om samhället hade tagit över skapandet av också de 97 procenten?
Jo, mina damer och herrar, då hade riksdagen kunnat skapa de pengar som behövs för all samhällsservice. Några skatter hade inte behövts. Alla som velat driva verksamhet hade kunnat låna pengar av staten räntefritt och med amorteringskrav balanserat mot behovet av att kontrollera en eventuell inflation. Samhällsbristen hade upphört. Arbetslösheten hade försvunnit. Vi hade med kraft kunnat vidta alla de åtgärder som behövs för att rädda klimatet.
Det är en oerhörd tanke.
Och den har givetvis tänkts (och även praktiserats) tidigare i historien. Av kung Henry I, i England. Av Benjamin Franklin. Av Abraham Lincoln. Av kommunpolitikerna på ön Guernsey. Med flera.
Men det är en annan historia.
Kockums lägger ner sin produktion av järnvägsvagnar eftersom de inte har några order. Detta uppges i TA den 17 april.
Varför har de inga order?
Järnvägstransporter är det energimässigt mest fördelaktiga kollektiva transportmedlet. Samhället är i dag fokuserat på att minska klimatbelastningen. Det ligger alltså i allas vårt intresse att öka järnvägstransporterna.
Jo, de har inga order, eftersom bankerna inte ger lån till deras kunder. Stor efterfrågan finns, inte bara i Sverige, men även från kunder i Spanien, Frankrike och Tyskland. Men kunderna får inga lån i banken.
Med detta framgår det tydligt att bankerna har makt att stoppa en utveckling i samhällets intresse. Och att de gör det. Det är tydligt att bankernas makt över våra pengar inte är i samhällets intresse. Den hindrar de facto vår strävan att rädda jordklotet.
Vi lever väl i en demokrati?
Varför tillåter vi då bankerna att ha en sådan stor makt?
Ja, säger någon kanske, det är ju dåliga tider, så bankerna har väl inga pengar?
Vi vill gärna tro att bankerna har pengar i ett bankvalv, där de hämtar de pengar vi lånar. Men så funkar det inte. När vi lånar en miljon till husköpet, skriver banken en miljon på ett låneformulär i datorn, och i det ögonblicket uppstår pengarna. Bankerna har alltså rätt att skapa pengar ur luft. Kravet är att de fått ett banktillstånd, en bankoktroj, av Finansinspektionen. Ett sådant tillstånd kostar fem miljoner euro (och rätt kontakter i samhället), så det är inte helt enkelt att skaffa sig ett tillstånd att skapa pengar ur luft.
Det finns ett visst kapitaltäckningskrav, enligt Basel I-, II- och III-reglerna, det är cirka en tiondel av det skapade beloppet, det skiftar lite beroende på vem som driver banken. En bank som drevs av en kommun, skulle till och med ha 0 procent i kapitaltäckningskrav (enligt uppgift från Finansinspektionen). Så - med en krona i eget kapital kan den genomsnittliga banken alltså låna ut nio kronor. Simsalabim. Rena trolleriet.
I vårt samhälle, där pengarna skapas av banker, är pengarna skuldpengar belastade med ränta. Förmodligen den mest profitabla business som någonsin existerat. Och på folkets bekostnad.
Nu undrar jag: Varför tar inte vi i demokratisk ordning över penningskapandet? Varför beslutar inte riksdagen i folkets intresse att självt skapa de pengar som behövs i samhället?
I dag skapar samhället de sedlar och mynt vi använder, de motsvarar cirka 3 procent av alla pengar. De elektroniska pengarna, skapade av banker, motsvarar de resterande cirka 97 procenten.
Vad hade hänt om samhället hade tagit över skapandet av också de 97 procenten?
Jo, mina damer och herrar, då hade riksdagen kunnat skapa de pengar som behövs för all samhällsservice. Några skatter hade inte behövts. Alla som velat driva verksamhet hade kunnat låna pengar av staten räntefritt och med amorteringskrav balanserat mot behovet av att kontrollera en eventuell inflation. Samhällsbristen hade upphört. Arbetslösheten hade försvunnit. Vi hade med kraft kunnat vidta alla de åtgärder som behövs för att rädda klimatet.
Det är en oerhörd tanke.
Och den har givetvis tänkts (och även praktiserats) tidigare i historien. Av kung Henry I, i England. Av Benjamin Franklin. Av Abraham Lincoln. Av kommunpolitikerna på ön Guernsey. Med flera.
Men det är en annan historia.
Artikeln publicerades ursprungligen i Trelleborgs Allehanda, 23 april 2013
RSS-flöde